Som jag nämnde igår så var jag väldigt missnöjd med den "vården" man fick av primärvården och jag hade bestämt mig för att ge upp mot ÄS och kapitulera när ingen verkade ändå tro på mig (den där tjocka flickan kan inte ha ÄS). Det fick mig att må väldigt dåligt allt som hände hos doktorn igår.
Men idag som ett brev på posten hade jag fått ett mejl av skolsköterskan. Vi ska börja med hälsosamtalen nästa vecka. Av någon märklig anledning hade hon satt mig på den första tiden (alla andra var i bokstavsordning på förnamnen) så vi får se varför hon tänkte på det sättet, antagligen har hon sett något hon velat prata med mig om. Jag har aldrig pratat med henne förut, men jag har följt med när kompisar hämtat huvudvärkstabletter. Sen dess har jag alltid med egna kan jag säga, hon är pedantisk och skriver in i journalen alla tabletter man tar hos henne och man måste svälja de där plus svara på gigantiskt många frågor. Jag vet inte om de är bra eller dåligt men jag har en känsla av att hon kommer se igenom mina lögner om jag försöker. I alla fall , om hon frågar något om min vikt eller tankar kring mat så kommer jag nog vara ärlig och faktiskt ge de en chans till. Jag hatar verkligen perioderna jag går runt och inte äter något alls. Visst jag går ner i vikt men jag ser de ändå inte, jag tycker de ser ut som om jag går upp om jag ska vara ärlig (förutom att höft, rev och några andra ben syns lite bättre) och om jag aldrig blir nöjd med mig själv, vad spelar de då för roll om jag mår mycket bättre fysiskt när jag faktiskt äter?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar